Helg igen

Det har gått nästan två veckor sen sist på den här bloggen. Och inget nytt på bäbisfronten än kan jag säga. Några nätter har jag trott att det varit dags sen sist, men det har varit korta stunder (2-3 timmar bara). Nu börjar det närma sig dagen D - dvs 26 januari - bara 3 dagar kvar. Det är då det ska ske egentligen, så man borde inte vara så otålig som man är. Men det är faktiskt rätt så jobbigt att vara hemma ensam utan nåt att göra på dagarna (det här ska jag komma ihåg att jag har skrivit sen när jag bara längtar efter att få vara själv för en stund :-). Tur man har lite jobb kvar att göra i alla fall. Och så kan man ju alltid söka efter sommarhus på Öland också.

I torsdags var det barnmorskedags, och allt ser fortfarande bra ut. OM vi går över tiden och inget händer så blir det 11 februari som igångsättningen startar senast - känns skönt med en absolut deadline för det här, även om det just nu känns väldigt långt bort.
Men hur som helst - det ska bli så roligt att träffa dig vår lilla älskling! Och det verkar som om du också längtar lite efter oss så mycket som du sparkar på kvällarna och hälsar på oss.

Och nu är det helg igen - E kommer snart hem från jobbet och är ledig lördag o söndag - så nu får bäbis gärna vänta till nästa vecka faktiskt känner jag. Det lär väl bli en tur ut till mor och far för lite längdåkningsträning (för E) och fika och småprat (för mig). Kul att göra nåt annat än att sitta hemma.

E tänker bli otroligt vältränad inför Vasaloppet som är om bara 5 veckor! Han är otroligt bra på rullskidor och tapper som ger sig ut i mörkret med pannlampa på helgerna. Jag är så imponerad och det ska bli jättekul att följa loppet på nätet sen när det är dags.

I natt har jag sovit!

Helt otroligt. Efter 8,5 månaders dålig sömn med otroligt många toabesök på natten, så har jag för första gången inte gått upp på natten! Jag har bara vaknat 10ggr (istället för de normala 30 gångerna) o vridit o vänt på mig som vanligt, och kunnat somna om snabbt varje gång. Det känns som om jag sovit en hel natt i sträck och det är en underbar känsla.
Det här beror nog på att vi 1. gick o lade oss kl 01.00 (vilket aldrig sker!) och 2. att jag tagit ful-nässpray.

Ful-nässpray är sån där nässpray som verkligen verkligen hjälper, ni vet Nasin, Nezeril, Otrivin osv som man inte får ta mer än 10 dagar och som är otroligt vanebildande och jättejobbig att vänja sig av med. Jag har tagit det nu när jag varit förkyld och igår kväll tog jag en extra dos för att slippa vakna av andnöd mitt i natten som jag brukar. Och det hjälpte verkligen! Halleluja!
Sen vet man ju att det kommer att bli minst en eller två hell-nights att bli av med den här dåliga vanan, men jag får ta det. Det är det värt!

Bäbisen har också varit ovanligt lugn sen natten mellan lördag o söndag då den här bloggen startade. Den natten var vi helt säkra på att det var dags. Hade superont o glesa värkar i nästan 6 timmar (på natten - varför är det alltid på natten?) och låg o tänkte att håll ut - nu har du klarat av hela 4 timmar, 5 timmar osv osv - snart är det på riktigt! Lite förväntansfullt sådär. Men kl 06.00 på morgonen så bara avstannade allt och försvann. Lite snopet. Och sen dess har jag inte haft nånting som ens är i närheten. Och "det är så det ska vara" säger alla böcker och alla man pratar med. Tråkigt tycker jag, men hur som helst, som E skrev igår, så är vi redo nu.

Come on bara!

Ännu en kväll i väntan...

Det känns så skönt att allt nu är på plats och väntar på att få användas. BB-väskan är packad, Vagnen ihopplockad, barnsängen är ihopskruvad (tack snälla Cicci för lånet) så nu får bäbisen ta och komma!

Ibland har man dagar som inte riktigt är som andra dagar: Inget blir som man hade tänkt sig. Konstiga saker sker hela tiden och "att göra" listan blir längre och längre. Trots det så har dagen varit bra! Till slut, mot alla odds, så har listan krympt ner till en hanterbar storlek som jag nu kan slutföra under morgondagens jobb (hoppas jag). Jag siktar i alla fall mot det, tidsoptimist som jag är :)

Klockan börjar nu närma sig nästa dygn och det är nu dags för min och M:s skönhetssömn.
Man undrar varje kväll om det här blir kvällen som bäbisen bestämmer sig. Blir detta vår sista kväll ensamma? Kommer vi att åka till BB? Spännande är det! Jag längtar...

God Natt!

Är det inte dags snart?

Det är fortfarande lördag kväll. Lillstrumpa har precis åkt hem. Så mysigt att ha dig hos oss. Tack snälla för hjälpen med att starta den här bloggen. Nu är det upp till mig och E vad det blir av den. jag har goda och stora förhoppningar på att det blir nåt bra ska ni veta.

Sitter här med stora magen och undrar hur det egentligen ska kännas när det väl är dags. Det är inte dags förrän den 26 januari egentligen, men bäbisen har växt mycket på sista tiden, så vi ska på ultraljud på tisdag och se om det kanske är dags lite tidigare än vi tänkt oss.
Har haft molande värk i stort sett hela dagen idag, men det har helt o hållet försvunnit av lite alvedon, så jag antar att det här bara är nån slags förvarning.
Jobbigt att vänta, samtidigt som jag försöker njuta av den tid som vi har nu innan det är dags för det stora steget att bli föräldrar på riktigt. Tycker synd om E bara som måste serva mig som en liten prinsessa. Han masserar fötter (enormt vätskefyllda vid det här laget) och rygg varje dag, lagar mat, städar, tvättar, handlar osv osv osv. Du är helt fantastisk E, bara så du vet!

Och nu är min bloggar-debut äntligen avklarad.

Vi hörs!

En blogg till

Det här är familjen Nyfelt/Öhmans blogg. Den skapades en lördagkväll av lillstrumpa i Vasastan. På denna blogg ska vi nu kunna följa ett nytt liv som snart gör entré i våra liv. Vi ville skapa denna blogg för alla våra vänner och familjer så att ni ska kunna följa vår vardag med det lilla knyttet, vår lilla ögonsten, den lilla älsklingen, vår fantastiska, söta och efterlängtade bäbis.

Välkomna in.